2009-01-16 08:34:12 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(3) «

2008-10-24 15:40:31 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(12) «


Våran älskade bil, är helt total kvaddad! En jävla dåre körde på dom (Jörgens pappa, mamma, lillasyster & lillebror) Dom lånade våran bil för att komma till GBG med deras hund för han ska kastreras, o sen körde en riktig dåre in i bilen.. O bilen är total förstörd, kommer troligtvis bli skroten för den, + att vi inte har nån bilbarnstol vi kan använda längre, för jag sätter då aldrig William i den.. FAN! Va fan ska vi göra? Inte fan har vi råd just nu att köpa en ny bil?! Jag vill bara gråta just nu, Man känner sig så handikappad utan bil o allt.. Våran lilla pärla. Det kommer bara bli skrot kvar av den..

FAN FAN FAN FAN!!!!!  Vad fan ska vi göra nu lixom? Försäkringsbolaget kommer ju lösa in våran bil o sen ser vi aldrig den mer igen! Bye Bye! Usch jag är bara så jävla ledsen just nu.. Slänger in en bild på hur bilen ser ut nu.. Man ser hur den är knäckt i mitten.. :/

2008-10-02 22:36:47 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(1) «

 

- Allting känns så himla hopplöst just nu :/

2008-09-09 19:19:53 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(2) «

MAMMA

Innan jag blev mamma,
lagade jag och åt varm mat.
Jag hade kläder utan fläckar
Jag kunde sitta i lugn och ro och prata i telefonen.

Innan jag blev mamma,
sov jag så länge jag önskade,
och oroade mig aldrig över hur sent jag kom i säng.
Jag borstade mitt hår och mina tänder varje dag.

Innan jag blev mamma,
städade jag mitt hus varje dag.
Jag klev aldrig över leksaker.
Jag glömde aldrig texten till vaggvisorna.

Innan jag blev mamma,
oroade jag mig aldrig för om mina växter var giftiga.
Jag tänkte aldrig på vaccinationer.

Innan jag blev mamma,
hade jag aldrig kräkts på, bajsats på, spottats på,
tuggats på, kissats på,
ej heller blivit nypt av små fingrar.

Innan jag blev mamma,
hade jag fullständig kontroll över mina tankar, min kropp.
Jag sov hela natten.

Innan jag blev mamma,
hade jag aldrig hållit hårt i ett skrikande barn,
så att läkaren kunde ta prover och ge sprutor.
Jag blev aldrig härligt lycklig över ett enkelt leende.
Jag satt aldrig uppe sent och tittade på ett sovande barn.

Innan jag blev mamma,
hade jag aldrig suttit med ett sovande barn i famnen,
för att jag inte ville lägga ner det.
Jag kände aldrig mitt hjärta krossas i tusen bitar,
när jag inte kunde stoppa smärtan.
Jag visste aldrig att någonting så litet,
kunde påverka mitt liv så mycket.
Jag visste aldrig att jag kunde älska någon så mycket.
Jag visste aldrig att jag kunde älska att vara mamma.

Innan jag blev mamma,
visste jag inte hur det kändes att ha hjärtat utanför kroppen.
Jag visste inte hur speciellt det kunde kännas att mata en hungrig baby.
Jag kände inte till dessa band mellan en mamma och hennes barn.
Jag visste inte att någonting så litet kunde få mig att känna mig så betydelsefull.

Innan jag blev mamma,
hade jag aldrig gått upp mitt i natten var tionde minut för att se att allt var bra.
Jag hade aldrig känt till värmen,
glädjen, kärleken, hjärtesorgen, undret eller tillfredsställelsen
över att vara en mamma.
Jag visste inte att jag var i stånd att känna så mycket ...
innan jag blev mamma.

Den känslan man får av att vara mamma kan inte mätas med något annat...

2008-09-07 20:03:21 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(1) «

2008-09-07 10:04:57 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(4) «


God Morgon! Igår hade vi en riktig filmkväll, va iväg och hyrde Rush Hour 3 & I am Legend. 2 riktigt bra filmer, som jag gärna ser igen. Älskar filmerna med Chris Tucker & Jackie Chan, finns det nån bättre kombination? Man får sig många skratt iaf, den saken är ju säker! Sen efter det blev det sängång för oss, trötta som bara den..

Glömde skriva lite om det här Arbogamordet, mordet om dom två små barnen som blev brutalt mördade, hela förundersökningen finns ju ute på nätet att ladda ner för vem som helst, och jag lovar er, det var det värsta jag sett i hela mitt liv, det fanns obduktionsbilder på barnen i förundersökningen, jag började gråta, det va sååå hemskt! Jag har aldrig sett något värre i hela mitt liv! Det finns verkligen allt i den här rapporten. Det kunde lika gärna ha hänt min William, ja vilket barn som helst, huvudet på ena barnet va krossat så som du krossar ett ägg ungefär, hur i självaste helvete kan man gå loss på 2 små barn sådär? Jag kan inte få in detta i min skalle?! Hur kan man vara så sjuk att man brutalt mördar två små oskyldiga barn, jag kommer nog aldrig glömma dessa bilder, och då tänker man bara, hur klarar barnens föräldrar detta? Att dessutom möta människan som gjort detta mot deras barn, det finns inget straff i världen som är starkt nog, möjligtvis att dom skulle få gå loss med hammare på henne, men inte ens det skulle vara hårt nog, för inget ger deras barn livet tillbaka! Jag är väldigt upprörd över detta brott som har begåtts av en sinnessjuk människa! Nej jag ska försöka tänka på nått annat.. Men hur skulle du känna??

Annars är vi mest förkylda här hemma, hela familjen snörvlar o har sig. Min stackars älskling har nån form av ryggskott så han har jätte ont i ryggen =( Ja känner mig svag, och matt i hela kroppen. Ja det är synd om oss här hemma. William ligger hos pappa nu och försöker sova lite, men han är lite orolig i kroppen då han oxå är förkyld, det är inte lätt att vara liten alla gånger, men det är ju sånt här man får räkna med när dom går på dagis. Tyvärr..
Nej om man skulle gå o krama om sina älsklingar !! =) Betyder verkligen allt för mig, vet inte vad jag skulle göra om någon tog dom ifrån mig! ♥

2008-08-15 20:30:11 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(2) «


BF + 7 !! jahopp , en veckas övertid nu :/ Man it sucks ! Det händer verkligen ingenting på bebis fronten , står totalt stilla .. Gud jag är så less på detta nu , palla mera ! Undra hur lång tid det ska ta innan man kan få ligga på förlossningen o föda sin lilla älskling ! Längtan efter dig är så fruktansvärt stor ;) <3> Önskar bara att mina värkar kunde sätta igång nu , så att det händer ngt . Så man kan bli människa igen dessutom . Nu känner jag mig typ som en vandrande Bomb som kan explodera när som typ . hmm .. har ja då inget positivt att komma med ? Nepp , faktiskt inte om jag ska vara riktigt ärlig . Känner mig extremt negativ just nu .. :(

Detta inlägg skrevs för exakt ett år sen, då jag hade gått en vecka över tiden..

2008-07-22 20:51:05 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(5) «


..måste vara det värsta som nånsin kan hända en.. Efter att jag & Åsa vart på Netto satt vi utanför en stund så kom Jörgen.. men oxå våran granne, Hon skulle ha bebis nu i Juli.. 29/7 var hon beräknad, men då första dottern kom 3 veckor innan BF, var hon ju beredd på att det skulle denna kanske oxå göra, men hon hade ingen bebis :( Berättade att den lilla bebisen dött dagen innan i magen, dagen innan förlossningen satte igång, så den 3/7 föddes deras lilla flicka Secilia. Men dom hade ju ingen bebis att ta med sig hem, för den lilla dockan dog i magen. Kände verkligen hur gråten kröp på mig, och det va precis så jag lyckades hålla tillbaka tårarna, fick rysningar över hela kroppen.. Det va så hemskt att höra och jag blev så ledsen för deras skull, sånt borde inte få hända =/ Men jag fick ju beklaga deras sorg, så svårt för man vet inte riktigt vad man ska säga, mer än att vi erbjöd vårat stöd och att hon mer än gärna får komma om hon vill prata av sig.

Kan ju inte finnas nått värre än att förlora sitt barn, har tänkt på det många ggr, då det kunde lika gärna ha hänt med William, då han höll på att få syrebrist vid förlossningen, tänk om det hade varit vi, som fick begrava vårat barn, istället för att välja kläder han skulle ha på sig, få gå och välja ut kistan han ska begravas i, tankarna är många just nu.. Även om det inte är vi som är dom drabbade, så känner jag mig så fruktansvärt ledsen för deras skull, dom har ju förlorat sin dotter, sitt barn, sin ögonsten.. Hela deras värld måste vara upp och ner, och sen dessutom att behöva föda ut sitt döda barn. Nej tack, skulle nog hellre ta livet av mig. Vila i frid Secilia.. RIP!

Känner att jag inte orkar skriva så mycket mer just nu, mer än att mina tankar går till Secilias familj! ♥

2008-07-04 22:18:48 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(7) «


Jaha, då va man hemma igen, det blir inte alltid som man tänkt sig.. Fredagen var bra, allt gick jätte bra med bussåkande, väl framme så åkte vi och lämnade mina saker, skulle jag aldrig ha gjort. sen åkte jag ner till stan och träffade Mia & barnen, hennes dotter Stephanie & sonen Winzent :) Jag & Mia var jätte nära vänner innan jag flyttade till Trollhättan, Elin kom o sa hej hon med.. Sen gick vi en sväng, sen träffade jag Linda & Robert, han hette så va? gick och käkade på tant grön, då jag inte ätit nått på hela kvällen, fick bli en tacotallrik. :) Mums! Vid 8 åkte jag & William hem till mamma och skulle sova..

Vid halv 3 tiden på natten, blev vi väckta, då kom min brorsdotter hem, (hon bor hos mamma) hon och hennes kompis gick igen vid halv 5 då kunde jag somna om, och vid 7 vakna William, så ja det blev inte mkt sömn den natten, vid 10 tiden på förmiddan märker jag att min parfym saknas, ringer till Jörgen o ber han kolla så jag inte glömt den hemma, nopp, han letade igenom hela lägenheten hemma, fanns inte där, vilket jag visste egentligen, visste att jag tagit med mig den, så alltså nån som snott den, o då har det ändå bara varit min mamma och brorsdotter i lägenheten.. så dra en slutsats själva, jag har redan dragit min! så ledsen och arg.. Jag grät floder, fått den av Jörgen, och inte billig är den heller, kostar ca 700 kr :(

Så vi åkte ner till stan o bokade en tågbiljett till mig, för jag ville verkligen inte vara kvar där, speciellt när man inte får ha sina saker ifred utan att dom ska bli snodda?!?!?! Hade fått sova hemma hos Frida & Christopher, men kände att jag bara ville hem, komma bort från Borås, och hem till vårat hem, till min trygghet! Kommer aldrig mera vilja åka tillbaka, jag är så jävla arg så fruktansvärt förbannad! Man gör fan inte så!! Nu är vi hemma, John, jessicas kille kom och hämtade oss i Vänersborg, William sover o jag har plockat lite här hemma, älsklingen är i Strömstad nu och jobbar, men han kommer hem natten till söndag.

Nu har ni hört om min hemska dag i Borås.. Min familj dog tillsammans med min pappa.. den enda familj jag har är här, min Jörgen och min William, ni är mitt allt ♥ Min sk familj i Borås kan dra åt helvete! Vill inte ha ngt mer med er o göra! Vilket jag tycker är förståligt, finns så mkt mer jag vill ha sagt, men det skulle kunna bli en hel novell..

2008-07-01 23:22:52 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(1) «


- Du är satsen din mamma borde ha svalt..

Gud va arg jag är idag, det har inget med Jörgen att göra så nu behöver ni inte tro det! Jag ska iaf gå o lägga mig och hoppas på att jag är på bättre humör imorn, hade vart gött o slått nån nu, men sån är inte jag!

2008-06-23 23:12:46 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(4) «

2008-06-13 23:48:36 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(3) «

Skakade barn

Varje år händer det som inte får hända. Spädbarn misshandlas så svårt av sina föräldrar att barnen dör eller får svåra bestående skador som ger men för livet.

Livet med barn är inte enkelt alla gånger, det vet varje förälder. Trötthet och barn som inte låter sig tröstas är en kombination som kan leda till frustration. Men därifrån är steget långt till att alla spärrar släpper och en förälder skakar sitt barn så allvarligt att det får bestående hjärnskador eller dör. Ändå händer det. Förmodligen oftare än vad vi tror.

Skakade barn, eller Shaken baby syndrome, är efter plötslig spädbarnsdöd den vanligaste dödsorsaken bland bebisar som är upp till sex månader gamla. Barn i alla samhällsklasser och från alla kulturer utsätts för denna form av misshandel.

Vad innebär Shaken baby syndrome?

Barnen som misshandlas är alltid små. Det kan handla om barn upp till ett år, även om det är vanligare att barnet är under sex månader.

Begreppet skakade barn, eller Shaken baby syndrome, innebär att barnets huvud skakas på ett så kraftigt sätt att hjärnan skadas. Skadorna kan vara av olika omfattning men är ofta alllvarliga. Barnets huvud kan också dunkas mot ett hårt underlag, till exempel skötbordet, på ett sätt som gör att huvudet skadas. 

Vad händer med barnet?

Huvudet på ett litet barn är väldigt stort i förhållande till kroppen. Det utgör ungefär en tredjedel av kroppen. Nackmusklerna är inte heller färdigutvecklade. Detta gör att barnet inte kan hålla emot alls om det skakas kraftigt.

Barnets hjärna är mjuk och geléliknande. Vid kraftiga skakningar slungas hjärnan mot det hårda skallbenet med våldsam kraft. De små blodkärl som går mellan hjärnan och hinnorna som finns runt hjärnan slits av och barnet får en hjärnblödning. Med hjälp av datortomografiröntgen går det att upptäcka hjärnblödningen.

Barnet kan också få kvävningsskador och dödsfall förekommer. Om barnet skakas kraftigt samtidigt som den vuxnes händer håller hårt om barnets bröstkorg trycks lungorna ihop och barnet kan inte andas.

Både skakningarna och kvävningstillståndet gör att hjärnan svullnar. Det finns en risk att hjärnvävnad dör när det uppstår syrebrist. Hjärnvävnaden återbildas sedan som vätska så man kan säga att hjärnan "smälter".

I värsta fall kan våldsamma skakningar leda till att barnet dör. De barn som överlever riskerar att få svåra skador eftersom hjärnans förmåga minskar avsevärt när bara enstaka stråk av hjärnvävnad finns kvar. Barnen kan få motoriska handikapp, bli utvecklingsstörda, få krampsjukdomar som epilepsi, bli blinda eller få beteendestörningar.

Varför gör föräldrar sitt barn illa?

Det är ytterst sällan som en förälder beter sig på detta sätt av ondska. Oftast handlar det om trötthet, i kombination med frustration och maktlöshet. Du tycker att du gjort allt som står i din makt för att få barnet att sluta gråta och ändå fortsätter det. Andra utlösande faktorer kan vara problem vid matning och toalettträning.

En frustrerad förälder är givetvis inte automatiskt farlig för sitt barn. Vi har olika stark förmåga att kontrollera våra impulser. Det är först när maktlösheten och frustrationen blir för stor, och när man helt enkelt inte vet vad man ska ta sig till, som kontrollen över impulserna kan brista.

I de flesta fall när det gäller skakade barn är det barnets pappa eller styvpappa som misshandlar, men det händer även att kvinnor skadar ett barn på detta sätt. Till stor del kan det handla om det utanförskap som uppstår när ett par blir föräldrar. Männen kan uppleva sig som utanför, inte minst när det gäller den närhet till barnet som kvinnan får genom amningen. Barnet, hur efterlängtad det än är, kilar sig in mellan föräldrarna och kräver ständig uppmärksamhet och skötsel. Omställningen kräver mycket mognad från båda i en relation.

Svårt att upptäcka

Eftersom det i mer än hälften av fallen saknas synliga tecken som blåmärken, brännmärken och brutna leder på barnen är det svårt att upptäcka misshandeln. Det finns heller ingen enskild skada som endast förekommer vid barnmisshandel av det här slaget. Därför bör sjukvårdspersonalen ha kunskaper om barnmisshandel samt erfarenhet av vanliga olycksfall och vardagliga symtom hos små barn om de ska kunna göra ett rättvis bedömning.

Att små barn får kramper är inte ovanligt. Det kan röra sig om feberkramper eller så kallade affektkramper som kan utlösas när barnet blir argt. Dessa är ofarliga. Andra kramper kan uppkomma när barnet blivit kraftigt skakat. Andra symtom kan vara att barnet har svårt att andas, är vid sänkt medvetande eller är medvetslöst. Det kan också vara slött, kräkas utan synbar anledning och ha svårt att suga eller svälja.  

När det gäller skakade barn är ögonundersökning och hjärnröntgen de enda möjligheter läkarna har att visa att barnet blivit fysiskt misshandlat. 

Vad som kan vara varningssignaler är att föräldrarna ger märkliga förklaringar till det som hänt. De ändrar versionen eller påstår att inget särskilt hänt. Föräldrarna söker sig sent till vården och säger då att skadan uppstod flera dagar tidigare. Det är inte ovanligt att föräldrarna skyller på ett syskon eller säger att bebisen av egen kraft ramlat ned från skötbordet eller sängen. I vanliga fall gör föräldrarna allt för att hjälpa läkarna att ställa rätt diagnos, vid misshandel gör de allt för att dölja det som hänt.  Föräldrarna kan också ha sökt sig till barnmottagningar eller barnakuten för enklare skador vid ett flertal tillfällen, något som kan tolkas som ett rop på hjälp.

Att våga prata

Att prata om vad som är jobbigt med att ha småbarn kan lätta på bördan. Våga var sårbar och erkänn, både inför dig själv och andra, att du känner dig maktlös ibland. Du är inte ensam om att känna så här. Att få höra att andra upplever småbarnsåren på ett liknande sätt kan göra att det som känns tungt och besvärligt blir lättare.

Vänd dig till en släkting eller vän som du litar på och berätta hur du känner. En annan möjlighet är att prata med en BVC-sköterska som du känner förtroende för. Du kan få hjälp med att förstå barnets signaler och tillsammans kan ni lägga upp en strategi för vad som ska göras om barnet till exempel inte låter sig tröstas samtidigt som frustrationen hos dig ökar. Det finns också psykologer hos BVC som finns där för din skull.

Sätt att trösta en gråtande baby

• Håll babyn mot ditt bröst och massera barnet försiktigt.
• Sänk störande ljud och släck lampor.
• Spela stillsam musik.
• Håll om babyn och andas långsamt och lugnt. Babyn kan känna av hur du mår och själv lugna ned sig.
• Ta ett djupt andetag. Sätt ned barnet i sängen en stund, även om det skriker hysteriskt. Det är bättre än att göra något förhastat som du får ångra.
• Sjung lugna sånger för babyn eller prata på ett lugnande sätt.
• Gå ut och gå med barnet i barnvagn eller ta med det på en åktur i bil.
• Ring till en släkting eller vän som du litar på och be att han eller hon tar över ett tag så att du kan vila en stund.
• Spela in ett entonigt ljud, som en dammsugare eller hårfön, och spela det för babyn.

Att vara medmänniska

När något känns för svårt att prata om är det ibland lättare att blunda, att inte låtsas se. Det som verkligen borde diskuteras blir istället tabubelagt och ingen vågar ta upp ämnet, kanske av rädsla för att stöta sig med någon.

Om du tror att ett barn i din närhet blir misshandlat kan du välja att gå två vägar. Du kan prata med föräldrarna om du tycker att er relation är sådan att de tar till sig vad du säger. Kanske bli du avvisad, men kanske är du den hjälpande hand som de behöver. Du kan också göra en anonym anmälan till de sociala myndigheterna. Vad du än väljer att göra måste ditt syfte vara att hjälpa familjen och se till att barnet har det tryggt.

SKAKA ALDRIG DITT BARN!

2008-06-12 21:01:55 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(4) «


på publishme.se, tycker om min blogg här alldeles för mkt för att byta, klarar inte av det! Så nu vet ni vart ni har mig! haha

2008-06-12 10:29:09 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(4) «

Har börjat testa Metrobloggen, är väldigt trött på att det jämt krånglar här på Publishme.se så om ni vill får ni gärna kika in på http://metrobloggen.se/williamsmamma070824 : ) Får se om jag byter helt sen..

2008-06-08 21:45:22 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(1) «

2008-05-31 11:13:12 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(0) «


Sitter och lyssnar på Andera Bocelli & Sarah Brightman - Time to say goodbye, den låten spelades på pappas begravning, väcker såna minnen för mig, jag saknar dig oändligt mycket pappa.. ♥ Önskar du fanns hos mig.

JAG SAKNAR DIG ♥

2008-05-07 18:24:31 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(1) «

2008-04-30 21:43:24 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(3) «


Jag har nog fortfarande inte bearbetat sorgen , frågan är om jag någonsin kommer komma över det och gå vidare? Hur släpper man någon man älskade så högt? Hur är det möjligt? Någon som funnits vid ens sida hela sitt liv? Att förlora sin pappa? Min pappa betydde allt för mig , han var hela min värld . Utan min pappa vet jag inte vad jag skulle gjort , det är han som format mig till den jag är idag . Alla minnen , allt vi delade , det är bara ett minne .

Jag gråter inombords varje dag , efter min saknad efter dig , att jag så gärna önskar att jag kunde få tillbaka dig till livet , livet med din familj och dina barn! Du var den som sammanlänkade våran familj? Vad är vi nu? Jo en helt splittrad familj , som knappt pratar med varandra , ska det vara så? Jag saknar tiden när vi samlades hela familjen under julen , det gjorde vi inte alls dom senaste åren , ja det var helt enkelt bättre förr ..

Jag kommer aldrig sluta sakna dig pappa , du kommer alltid finnas i mitt hjärta , och den platsen kan ingen ta ifrån dig . Du fattas mig förevigt . Men på nått sätt känns det ändå som du finns här , här hos mig och William . som att du kan se ner på oss , och vaka över oss . Jag saknar dig förevigt .. ♥

2008-04-30 21:32:42 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(0) «

2008-04-24 21:56:50 Mina tankar och funderingar
» Kommentarer(1) «

Det känns som att jag inte borde sörja.

Varför sakna nåt man ändå aldrig får?

Som en saga som man aldrig låter börja.

Som en gäst vid dörren som aldrig knackar på utan vänder om och går.

Och allt jag hade förut finns ju fortfarande kvar.

Så bara fortsätt vara det vi alla en gång var.

Som en känsla av en dröm man inte minns.

Som att bränna upp en oskrapad lott.

Som att längta efter nån som inte finns.

Som att stå på perrongen utan biljett och vänta på ett tåg som redan gått.

Som att fråga när man inte tänker vänta på nåt svar.

Bara fortsätt vara det vi alla en gång var.

Men aldrig ska du behöva sakna.

För dig ska livet aldrig gå för fort.

Och aldrig ska du behöva vakna

och sitta naken i sängen och se dig omkring och undra vad fan du gjort.

Nej, var du nu än är så är du osårbar.

Så bara fortsätt vara det vi alla en gång var.

Stjärnor tänds till liv när himlen vänder.

De målar om den ifrån svart till mörkdjupt blå.

Känns som jag når dina mjuka små händer.

Och fast jag inte borde det så saknar jag ändå.

För jag tror nog, nej jag vet, du skulle varit underbar.

Men bara fortsätt vara det vi alla,

fortsätt vara det vi alla var.

Till dig från den som aldrig blev din far.

/Loke Nyberg