- Augusti 2018
- Juli 2018
- Augusti 2016
- Augusti 2015
- Februari 2015
- September 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
Att förlora sitt barn..
» Kommentarer(5) «
..måste vara det värsta som nånsin kan hända en.. Efter att jag & Åsa vart på Netto satt vi utanför en stund så kom Jörgen.. men oxå våran granne, Hon skulle ha bebis nu i Juli.. 29/7 var hon beräknad, men då första dottern kom 3 veckor innan BF, var hon ju beredd på att det skulle denna kanske oxå göra, men hon hade ingen bebis :( Berättade att den lilla bebisen dött dagen innan i magen, dagen innan förlossningen satte igång, så den 3/7 föddes deras lilla flicka Secilia. Men dom hade ju ingen bebis att ta med sig hem, för den lilla dockan dog i magen. Kände verkligen hur gråten kröp på mig, och det va precis så jag lyckades hålla tillbaka tårarna, fick rysningar över hela kroppen.. Det va så hemskt att höra och jag blev så ledsen för deras skull, sånt borde inte få hända =/ Men jag fick ju beklaga deras sorg, så svårt för man vet inte riktigt vad man ska säga, mer än att vi erbjöd vårat stöd och att hon mer än gärna får komma om hon vill prata av sig.
Kan ju inte finnas nått värre än att förlora sitt barn, har tänkt på det många ggr, då det kunde lika gärna ha hänt med William, då han höll på att få syrebrist vid förlossningen, tänk om det hade varit vi, som fick begrava vårat barn, istället för att välja kläder han skulle ha på sig, få gå och välja ut kistan han ska begravas i, tankarna är många just nu.. Även om det inte är vi som är dom drabbade, så känner jag mig så fruktansvärt ledsen för deras skull, dom har ju förlorat sin dotter, sitt barn, sin ögonsten.. Hela deras värld måste vara upp och ner, och sen dessutom att behöva föda ut sitt döda barn. Nej tack, skulle nog hellre ta livet av mig. Vila i frid Secilia.. RIP!
Känner att jag inte orkar skriva så mycket mer just nu, mer än att mina tankar går till Secilias familj! ♥
Meen usch....tyvärr vet jag hur det känns och förlora ett barn fast vi miste vår lille pojke tidigare men han var ändå stor,trots han bara levde inom mig i 22 veckor.... Skickar en styrkekram till secilias familj!
vinnarna är dragna nu! :)
Usch jaa jag vet bara hur jobbigt de var med vår lille bara... var ju som en vanlig förlossning med värkar,och så... Och hon var ju ändå fullgången och stor.. nä fyy sånt ska inte nån behöva få uppleva...
åååh nej :( RIP.
Sånt är så hemskt. En tjej som låg inne i jönköping på förlossningen samtidigt som mig förlorade sitt barn oxå. Han blev 9 tim gammal och sen orkade han inte mer.
Tänker även tillbaka så som du gör med wille att de fick hjälpa dig med sugklocka. Tänk om de inte koplat tillbaka mig till ctg då de gjorde det för att jag klagade på att jag typ hade kryst värkar, då hade de aldrig upptäkt att Tore hjärtljud skönt helt plösligt och fortsatte hela tiden och de hade aldrig gjort det urakuta snitte. Ingen skall behöva förlora sitt barn. Det är orätvisst. Skickar mina tankar till secilias familj.