- Augusti 2018
- Juli 2018
- Augusti 2016
- Augusti 2015
- Februari 2015
- September 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
Onsdag 8/7
» Kommentarer(9) «
God Dagens!
Har ni haft en bra dag? Det har jag haft, hittils iaf :)
Förmiddagen har sett ut som vanligt, en massa bus och lek. Det gillar vi ♥
Vi har grejjat, gräddade lite våfflor till mellis och bara myste! Underbart
Igår kväll satt jag och tittade på Michael Jackson - The Memorial ..
Gud va fint det va, alla artister som var där och hyllade hans liv, hans familj fanns närvarande för att sörja sin far, bror, son och vän.. Det var en sån himla vacker tillställning. Det finaste av allt var när MJ's dotter Paris trädde fram för första gången, och berättade hur mycket hon älskade sin pappa, och att han var världens bästa pappa! Tårarna sprutade på mig, dels för att det va så fint och för att jag asocierade hennes smärta med min egen. Ja, jag vet precis hur det känns att förlora sin pappa, jag gick igenom precis samma sak för 2,5 år sen. Och smärtan släpper aldrig, den finns där dagligen.. Det känns som man själv har frusit till is, medans världen omkring en bara fortsätter.. Man är bara inte riktigt närvarande. Ja lider med hans barn, och alla andra barn som förlorar sina föräldrar!
My love goes out to you.. ♥
Nu har jag suttit i telefon och babblat en bra stunf, först ett samtal till TryggHansa för att avsluta mina försäkringar, och sen ett nytt samtal till IF för att teckna Hemförsäkring, Barnförsäkring till W, olycksfallsförsäkring för mig och Jörgen. Och alla dessa fick jag för en summa för mindre än 300 kr/månaden. Hos TryggHansa betalade vi över 300 kr/mån för enbart Williams, så det är ju en stor pris sänkning, ska även försäkra bilen hos Volvia. Samt att jag nu hyrt bilstol genom IF :) Så nu får vi snart en bakåtvänd stol, som han kan ha tills han är 4 år, sen får vi en framåtvänd bältes stol, och den får vi behålla. Superduper bra =)
Två anmärkningar:
Att förlora en förälder e för alla svårt men tycker du inte det är en viss skillnad för henne och dej, jag menar hasn barn är ju bra mkt yngre och bara barn
Har han fått en bakåtvänd stol from nu? Hur har han åkt innan då undrar jag?????
Visst dom är yngre. Jag va 18 när min pappa dog men bara för att jag va 18 betyder det att det smärtar mindre för mig då? Nej..
Han har en bakåtvänd stol nu med som vi har lånat av en vän till Jörgen, drf ska vi hyra denna nu ist!
Så du anonym, vem du nu än är . Påstår du att det är lättare att förlora en förälder ju äldre man är ? :S Det låter ju helt sjukt, är väl aldrig lätt att förlora någon man älskar, allra minst en familjemedlem ..
Jag tror att anonym egentligen kanske menar att då man är så liten som dom barnen är så är man beroende av sina föräldrar och därför blir det "hårdare" ifall föräldern dör. Och kanske speciellt i deras fall också nu då dom var väldigt avskärmade som jag förstått det och verkligen "bara" hade sin pappa i princip som gjorde att det var ett extremt starkt band där som nu försvann.
Tror inte att anonym menar att det är mindre sorg bara för man börjar vara vuxen då man förlorar en förälder utan mer att dom är mer i beroendeställning då dom fortfarande är små till föräldern och därför blir det lite annorlunda situation.
men som sagt, det var så jag tolkade det hela. Kanske inte var så
Om NI läst mer noggrant hade ni sett att ja även skrev att det alltid e svårt att förlora nån...Men tycker man e mer behov av en pappa när man e 11 år, den yngsta ungen e ju typ 8-9 så ännu värre...Dem behöver en pappa mer än en 18åring gör
Förresten, varför är du anonym ?
TACK LOTTA! du förstod självklart på de sätt ja menade..alla har svårt att förlora nån närstående men det är nog extra tufft att som liten då man växer upp förlora nån, och dem som vart så avskärmade!
Ja, sååå skönt. Man sover mkt bättre då :) Även om det är mysigt att de sover hos en ibland
Nathalie - Folk som ksriver blogg och lämnar ut sig själva och deras privatliv får va beredda på att dem får besökare som läser och tycker till med sina åsikter, det är väl de en blogg går ut på eller har jag missat poängen helt?
Marie verkar va en fin tjej och hon har en fin blogg men det är inte alltid man tycker samma, så är det nog för många...Att man inte skriver sitt namn är upp till var och en, i detta fall är jag en läsare som varken träffat el vet vem hon är personligen så vad hjälper då ett namn att lämna som ändå inte kommer säga henne vem jag är?