Vid två skulle William hämtas . Lina följde med bort och sen gick vi hem till mig för att få i barnen lite mat & fika. Sen kom även Sarah & hennes barn bort. Linus lekte med Melanie & William lekte med Philip :) Så det va fullt ös här hemma, skönt för mig att släppa tankarna lite. När alla sen åkt hem så började jag att lägga barnen, sen kom ensamheten och då kom även tårarna som ett brev på Posten :/

Det är så här att vi tagit det oerhört tunga beslutet att låta våran bästa vän få somna in. Det känns förjävligt rent ut sagt och jag gråter hela tiden. Vet inte hur jag ska finna kraften att orka? Han kommer lämna en stor tomhet efter sig, bara en sån liten enkel grej som att det inte kommer nån skällandes när man kommer hem? Inga hundhår jag kommer svära mig förbannad över? Ingen att gå ut och gå med. Ingen som kommer ligga nedanför min sida av sängen :/ Han lämnar ett stort hål i våra hjärtan i både mitt & Jörgens. Han har tagit en stor plats i våran familj, och det är inte bara ett djur som försvinner, det är en familjemedlem som försvinner från oss :/ jag älskar dig lilla gubben ♥