- Augusti 2018
- Juli 2018
- Augusti 2016
- Augusti 2015
- Februari 2015
- September 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
Samsovning?
» Kommentarer(10) «
Vet att det finns ganska starka tankar om just samsovning .. ?! Med William samsov vi aldrig, hade han i spjälsäng från första början, eller ja första veckorna sov han i vagninsatsen då han tyckte sängen var för stor, men från att han var 8 veckor sov han själv i egen säng, med Linus har det blivit helt annorlunda. Han brukar sova första passet i egen säng i sin babynest , och sen när han vaknar för mat, så flyttar jag över han till min säng, och där sover han sen tills vi går upp på morgonen .
Jag tycker det är jätte mysigt att sova tillsammans. Och jag trivs med att ha honom nära mig. Dels för att jag ammar och det är lättare, han söker upp bröstet själv och jag kan sova medans han äter, sen är det jätte skönt att känna hans närhet. Jag kan känna hur han andas för han ligger så tätt intill, jag hör hans små andetag.
Hur gör ni andra? Vad känner ni inför samsovning?
På Neo somnade vi ofta så här :)
Jag sover inte alls lika bra när Jamie sover mellan oss. Han sov väl hos oss första veckan eller nåt. Sen har han sovit i sin egen säng. Mellan december - januari sov han mellan oss för då hade han mycket feber pga tänderna osv. Men nu sover han i sin egen säng igen! Vi alla tre sover bättre så än att ligga alla i våran säng och trängas! Men vi brukar alltid ta honom till våran säng på morgonen och ligga och mysa lite! :-)
Så somna jag och Felicia och många ggr pä neo ;)
Men jag skulle gärna oxå sandiga men Felicia är inte alls intresserad av att ligga i samma säng.. Vill bara ligga i sin.. Kan lägga henne på förmiddagen då hon vaknar men går oftast bara 10 minuter.. Så är lite tråkigt..
Bägge mina barn har jag haft dom brevid mig så länge jag har ammat men sen när dom har blivit lite äldre och börjat snurra i sängen så har det inte gått mer så har jag flyttat över dom till sina egna sängar tillslut.
Istället för att vi allihop ska sova dåligt på nätterna om bägge barnen skulle ligga mellan oss nu så äre bättre att vi myser på morgonen istället och är pigga och glada :)
Jag samsover med mina barn som är 3 och 1½ år. Äldsta killen sov i egen säng tills lillasyster kom till världen, henne ammade jag så det blev lite annorlunda då. De har sovit ett par nätter i egna sängar, men jag tycker det är mysigare att ha dem nära mig och vi alla sover faktiskt bättre även om det blir lite trångt ibland. De får sova hos mig så länge de vill, det finns ju knappast några 15 åringar som samsover med sina föräldrar så någon gång så slutar de ju ;-)
Med Ebba la jag oftast tillbaka henne i spjälsängen efter att jag ammat henne (om jag inte somnade under tiden eller om det var på morgonsidan, då kunde hon få ligga kvar). Iza däremot vaknar mycket lättare när jag lyfter över henne i spjälsängen än vad Ebba gjorde och då tar det en stund innan hon somnar om, om hon ens gör det för ibland händer det att jag får lyfta tillbaka henne till mig för att hon ska somna om. Eftersom jag har Ebba hemma med oss på dagarna är jag glad över de timmar jag får sova så därför orkar jag inte hålla på att lyfta över Iza i spjälsängen så ofta. Sen är det väldigt mysigt att ha en sovande bebis bredvid sig :)
Exakt så sover jag & Eddie också...hihi såå mys, men efter några timmar brukar jag försöka lägga över honom i vagninsatsen (som jag har bredvid oss i sängen, är orolig att han ska få vårt stora täcke över sig och magnus är galen i sömnen) men de brukar inte gå mer än några minutrus, han vill va nära.. hihi! Men med Vincent gick de bara att samsova tills han börja "krypa i sömnen" då va jag livrädd att han skulle krypa och ramla ned medans han sov.. så de va tryggast att ha han i spjälisen då=)
caspian har sovit i egen säng från första början, hittills har han sovit 2 nätter hos oss och de nätterna har inte vart någon höjdare för vi sover så himla dåligt allihopa. så jag föredrar att barnet sover i egen säng pga sömnen men vi brukar alltid mysa i våran säng på morgonen och gosa. därimot så skulle jag inte flyttat in caspian till sitt egna rum så fort (han var drygt 5 månader) om det inte vart för vårat trånga sovrum. utan då hade jag väntat tills han varit äldre :) så om vi bor större när syskon kommer så kommer nog de syskonet få sova i sin spjälsäng men i vårt sovrum , det känns tryggare :) men alla gör vi det som känns bäst och mycket beror ju på barnet och dess behov också! caspian har aldrig vart i behov av att vara nära oss hela tiden och han har sovit hela nätter från första början så därför har vi valt att göra som vi gjort :)
Eftersom Love hade sånna problem med sin mage när han var "liten" (från födsel till 1år och 8 månader) så låg han mycket i våran säng. Därför är han van med det och ligger fortfarande i våran säng. Eller han kommer in till oss på natten. Jag har inga problem med det. Moa har däremot aldrig fått sova med oss eftersom jag var rädd att Love skulle lägga sig på henne och nu sover hon jätte dåligt dom få gångerna jag försökt ha henne i våran säng. Men jag försår inte varför det skulle vara så dåligt att samsova??
Jag vågar inte ha Rasmus i sängen med oss. Hugo låg mellan oss lite emellanåt när han var liten men inte så ofta. Nu det senare när han har blivit lite större kommer han in till oss på morgonen, någon gång mellan 4 och 7 och sover där tills vi går upp. Men just därför vågar jag inte ha Rasmus mellan oss eftersom varken Mongo eller Hugo ser vart de går och bara går/kryper/slänger sig där de känner för... :P
Tore sov i egen säng i vårat rum från att vi kom hem från Neonatal tills han var ca 1 månad gammal. Då fick han eget rum och det har funkat superbra.
Zeb sov i egen säng oxå i början men sov i vårat rum tills jag slutade amma vid 8 månaders ålder för att han inte skulle väcka Tore på nätterna.
Jag tycker man gör som man vill men jag gillar inte samsovning. Jag kan inte slappna av och gillar att ha utrymme när jag sover.
Bägge grabbarna har fått sova hos oss från det tidiga morgonmålet tills vi gått upp.